torsdag 10 december 2015

Månadens in och ut - november

Och november kom till en ända. I likhet med hur det såg ut i oktober så har det inte blivit så mycket rensande i november heller. Man kan inte ligga på topp jämt!

In:
1 julstjärna (fejk)
1 minijulgran (fejk)
1 liten, låg bokhylla
1 hyllplan
1 tvålkopp

Ut:
1 par skor
1 par strumpor
1 klänning
1 tvålkopp
1 regnjacka
5 böcker
2 ljusmanchetter
1 låda ljus
1 prydnadstomte
1 tallrikshylla

Resultat: 15 saker ut och 5 saker in i november.


Kommentar:
Julstjärnan kunde jag inte motstå när jag och maken åkte en tur till Ikea. Vi kan inte ha riktiga julstjärnor här hemma eftersom en av katterna gärna smaskar på krukväxter och den är giftig.
Vi har inte plats för någon julgran och maken blev lite sugen på den lilla krukvarianten. Vi räknar med att den kommer att vara med oss många jular framöver.
Den lilla bokhyllan, och hyllplanet, var till klädkammaren. Vi har tidigare haft våra skor i stora lådor och att gräva fram ett par var ett helt projekt. Nu står alla skor uppradade på hyllor där inne, så otroligt mycket platseffektivare.
Vi hade en fin vit tvålkopp. Dessvärre rostade den och blev väldigt ofräsch så den bytte vi ut mot en i porslin.
Klänningen gav jag till väninnan som gett mig en annan tidigare.
Tallrikshyllan skulle upp i köket var tanken, men tre år senare har den inte kommit upp. Min syster fick ta den eftersom hon ville ha en tallrikshylla att ha böcker i i dotterns rum. Win-win tyckte jag.
Gick igenom vårt ljuslager för några veckor sedan. Vi är lite dåliga på att tända ljus annat än värmeljus. Mest för att vi har två katter och de är såvitt vi vet inte flamsäkra.


Lästa böcker:


Kommentar:
Inget läsande i november. Lite tråkigt, men så är det ibland. Får hoppas på mer tid till läsning över julen.

onsdag 18 november 2015

Skor - en tusenfotings bekännelse

Jag har alltid älskat skor. När jag var liten och fick nya skor sov jag i dem. (Min kusin sov i sina skridskor så jag var i alla fall inte värst.) När jag flyttat har hela kartonger (i plural) innehållit endast skor. Visst, dessa lådor vägde ju inte så mycket, men skor tar plats. Jag har (äntligen) kommit till insikt om hur mycket skor jag faktiskt äger. Det gjorde jag i och för sig för nästan fem år sedan när jag införde skostopp. Jag insåg en dag att jag hade nog, samt att skorna praktiskt taget aldrig slets ut eftersom de hela tiden byttes ut mot nya och därför hamnade på "lager". I och med vår flytt till nuvarande lägenhet för snart tre år sedan åkte ett ganska väsentligt antal iväg till Myrorna. Jag har inte saknat ett enda par.

Skor känns som en typisk produkt som tjejer/kvinnor konsumerar i överflöd. Kanske blev många i min ålder skadade av Carrie Bradshaws ohälsosamma skoshopping i Sex and the City, vad vet jag. Jag minns det avsnitt då Carrie inser att hon kanske inte har någonstans att bo, samtidigt som hon äger skor för astronomiska summor. De flesta inser nog inte när de står i sin walk in closet hur mycket pengar som hänger omkring dem. 

Idag kan jag inte säga att jag endast äger de skor jag behöver. Däremot kan jag ibland fråga mig själv hur många fötter jag har egentligen. Av antalet skor att döma kunde man ju tro att det var betydligt fler än två.

Jag har det senaste året rensat skor så att sulorna yrt. Jag har skänkt och sålt. Vid en punkt i rensandet upptäckte jag att det blev svårare att göra sig av med skorna. Jag kunde helt enkelt inte skänka fler. Det var i samma veva som jag upptäckte Tradera. Jag testade att lägga upp skorna till försäljning och flera av dem har faktiskt sålts, om än för en nättare summa. Jag tycker dock att det viktigaste är att de kommer till användning.
Numera har jag naturligtvis fortfarande en hel del skor, men alla har ett hem och några sjunger på sista versen (eller egentligen inte om man bortser från att de läcker). Jag saknar ett par riktiga vinterskor och planerar att införskaffa ett par. När jag får tid och lust. Och då är det ett par in, ett par ut som gäller.

fredag 13 november 2015

Månadens in och ut - oktober

Det blir lite stiltje här på bloggen då jag har mycket att stå i. Livet rullar rusar på i hög fart och det har legat mycket på mitt bord den senaste tiden.
Ska försöka göra en liten


In:
4 skärblad till pappersskärare
1 kokbok
1 klänning

Ut:
25 par örhängen
1 sjal
1 kjol

Resultat: 27 saker ut och 6 saker in i oktober.


Kommentar:
Fick Vår kokbok vegan i födelsedagspresent.
Har sålt min örhängessamling. Av siffran ovan att döma så förstår ni nog att den var av betydlig storlek. Jag hade många fina par, men i ärlighetens namn använder jag nästan aldrig örhängen. Jag sparade några få par och resten såldes.
Klänningen ärvde jag av en väninna som inte använde den längre. Hon trodde den skulle passa mig, och det gjorde den, som handen i handsken.

Jag har inte sådan jättekoll på in- och utflödet för oktober, jag hade så mycket att göra. Jag vet dock med säkerhet att jag inte ägnade mig åt någon aktiv rensning. Jag hade helt enkelt inte tid.

Lästa böcker:
Inga

Kommentar:
I oktober blev det dessvärre inget läsande alls.

måndag 12 oktober 2015

Månadens in och ut - september

I slutet av varje månad sammanställer jag hur månadens rensning har gått. Nu har oktober hunnit passera en bit, men bättre sent än aldrig.
Det var ganska lungt på rensningsfronten i september, hade väldigt mycket annat att fokusera på, men en liten lista blev det ändå.

In:
4 böcker

Ut:
3 flaskor likör
5 böcker
1 mössa
1 halsduk
1 par vantar
1 köksbord

Resultat: 4 saker in och 12 saker ut i september.


Kommentar:
Böckerna in har varit böcker till företaget jag driver, men de förvaras ju hemma så de får räknas med här.
Förhoppningsvis är inget glömt, har haft mycket att stå i men beräkningen är nog ganska aktuell.
Vi lyckades sälja köksbordet och slapp ha det liggande i vardagsrummet. (Gött!) Kan ju nämna att maken rensar lite också, men jag räknar inte med det här för tillfället.

Lästa böcker:

  • Uppkopplad eller avkopplad - Om konsten att verka i en uppkopplad värld av Micke Darmell, 2013.
  • Lycka på fullt allvar - En introduktion till positiv psykologi av Katarina Blom och Sara Hammarkrantz, 2014.
  • Skapa ordning och reda - på en timme av Lotta Abrahamsson, 2012.
  • Rensa ut och lev lättare - En smart guide till ordning hemma av Eva Maria Karlander, 2014.
  • Stora boken om att röja och rensa av Mary Lambert, 2011.
  • Öppnas i händelse av min död av Liane Moriarty, 2015.
  • Längtan bor i mina steg av Klara Zimmergren, 2014.

Kommentar:
Det märks att jag upptäckt biblioteket. Dessutom upptäckte jag det smidiga med e-böcker. Otroligt praktiskt.
Månaden började med ett väldigt plöjande av böcker för att sedan plana ut till praktiskt taget inget läsande alls. Läslusten kommer och går, men biblioteket består.

lördag 19 september 2015

Borta bra, hemma bäst

Jag älskar att vara hemma. Så länge jag kan minnas har jag föredragit att vara hemma framför att åka iväg. När jag bodde hemma tyckte jag att det var riktig lyx när det inte var någon annan hemma. Med en familj på sex personer där ena föräldern jobbade natt var det sällan detta inträffade. När jag flyttade hemifrån strax innan jag fyllde 17 kändes det otroligt stort att ha en plats som var ens helt egna.
Än idag är mitt hem min borg, och att ha det ordnat och undanplockat har blivit allt viktigare. Jag har kommit fram till att det är något jag strävat efter länge, men inte insett hur jag ska uppnå. Att vi rensat en hel del kanske inte syns så tydligt på ytan, men vetskapen att det där under finns en begynnande ordning av rang känns väldigt rogivande. Stök och prylar i överflöd gör mig stressad. När vi i somras kom hem från vår svemester och jag klev in i vår lägenhet kände jag en otrolig inre lycka. Även om jag alltid älskat att komma hem var det en helt ny känsla. Hemmet kändes så ljust, rent och rofyllt. Känslan var otroligt mäktig. 

Blir du lycklig av att komma hem?

söndag 13 september 2015

Hemmabiblioteket

Jag har ett tag tänkt på att det här med att samla på böcker, det är allt bra konstigt. Eller, egentligen är det ju inte konstigare än att samla på något annat. Det jag tycker känns lite märkligt är att man gärna vill ha böcker, men man använder dem inte. I ärlighetens namn kan jag ju erkänna att jag äger fler böcker än vad jag använder. Och ja, man kan använda böcker. Och då menar jag inte som stöd för att stabilisera rangliga bord eller tända brasor. När jag pratar om använda menar jag att man aktivt plockar fram boken och läser i den alternativt slår upp saker om det nu råkar vara en typ av ordbok.


Jag räknade mina böcker för ett tag sedan. Trots att jag rensade en hel del innan sommaren insåg jag att jag har över hundra böcker. När ska jag hinna använda alla dessa? Jag har tänkt försöka banta ner min boksamling till ca 50 böcker. Till att börja med. Nu äger ju min man väldigt mycket mer böcker, men dessa får han själv råda över. Hans kylskåpstunga formelböcker kan säkert fungera som mordvapen vid en eventuell zombieapokalyps.
Den (tack vare mig) välorganiserade bokhyllan på bilden är vår stora bokhylla. Ja, vi har fler. Vi har två till (som alltså är mindre). Dessutom har vi en hylla strax under taket i vardagsrummet. Min fantastiskt genialiska plan är att vi ska banta ner antalet böcker i hushållet så att de ryms i de två mindre och på "takhyllorna". Den stora bokhyllan är alltså tänkt att den ska flytta i framtiden. Min man verkar känna sig orolig över detta, men jag är filbunkslugn och säker på att detta är genomförbart. Han kommer med argument som att det är så trevligt med böcker. Ja, det tycker jag också. Men vi måste inte ha ett komplett bibliotek för det.

Tänk alla gånger man flyttat och släpat på kartong efter kartong med böcker som man haft på vinden! Jag har upplevt att böcker varit lite svårt att göra sig av med, i alla fall till viss del. Jag har en hel del ordböcker efter år av språkstudier. Vissa använder jag nu i jobbet, men exempelvis rysk-svensk ordbok kan jag ju inte påstå att jag använder ens månadsvis. Någonstans hoppas jag ju att jag en dag ska plugga ryska igen, men i ärlighetens namn vet jag ju att det inte kommer att vara inom de närmaste åren. Jag har helt enkelt valt att fokusera på de andra böckerna och låtit ordböckerna bero tills vidare. Jag kommer säkert dit så småningom. Var sak har sin tid.

Hur resonerar du i rensandet av böcker?

tisdag 8 september 2015

Att sälja eller inte sälja

Ibland blir jag smått besatt av saker. Inte fysiska ting, utan någon typ av syssla. I perioder händer det att jag bakar mängder av något, rensar skoningslöst, scrapbookar i timmar eller stäckläser böcker. Just nu är det Tradera som tar upp en del av min dag. Jag har tidigare inte riktigt förstått mig på det, eller snarare inte satt mig in i hur det fungerar. Efter att ha lyckats sälja något efter flertalet försök insåg jag att jag tyckte att konceptet passar mig som handen i handsken. Jag går nu runt och rotar i gömmorna och letar efter prylar att lägga upp till försäljning. Som kanske framgår så är jag inte en köpare. Jag anser mig ha allt jag behöver och därför söker jag inte igenom sidan efter fynd.
Anledningen till att jag verkligen har fastnat för Tradera bottnar säkerligen i att jag egentligen inte är någon people person. Dessutom är jag en dålig säljare eftersom jag ofta undervärderar det jag vill sälja eller rent av känner mig överkörd. Med Tradera behöver man i regel inte ha någon direkt kontakt med köparen. Ingen ska komma till ens hem och hämta prylen, och ingen ringer och ska pruta eller lämna skambud. Man kan själv sätta ett utropspris och om någon är intresserad så lägger hen ett bud. Inga krusiduller. Precis som jag vill ha det.
Det här med att sälja saker som ska rensas ut är ett ständigt dilemma. Man ska överväga om priset man kan tänkas få för prylen är mödan värd, och man ska ta sig tiden att fota och skriva annonser och det ena med det fjärde. Hittills har det mest varit större saker, såsom möbler, som sålts via blocket när vi rensat här hemma. Resten har skänkts till Erikshjälpen. Just nu tycker jag säljandet känns roligt, så det som eventuellt går att sälja läggs ut, resten hamnar i den skänklåda som vi haft sedan rensandet började i våras. (Lådan har tömts flera gånger så det är inte så att alla saker som rensats ut ligger kvar här hemma.)
Det är viktigt att säljandet inte blir en börda, då är det bättre att skänka det som rensas ut så att det inte bromsar eller rent av stoppar upp utrensandet. För mig är det viktigt att rensandet resulterar i något positivt. Det ska kännas bra och jag vill känna glädje över att det blir plats. Sen brukar jag även glädjas över att köparen förhoppningsvis hittat något som hen kommer använda.
En gång har jag stått och sålt på loppis. Det kommer jag aldrig göra om. Det passade verkligen inte mig och jag led mig igenom några timmar innan jag kände att det var dags att befria mig själv från lidandet. Då packade jag ihop grejerna jag hade med mig och bar bort dem till Myrornas lastbil som fanns på plats. Jag ansåg att om jag hade kunnat tänka mig att sälja grejerna så kunde jag leva utan dem. Jag återvände hem många kilo lättare och en lärdom rikare.
Oftast brukar sakerna som ligger hemma oanvända inte vara värda så mycket på andrahandsmarknaden. Man måste alltså inse att man inte kommer att tjäna någon förmögenhet på att sälja grejerna, om man nu inte råkar ha någon Picasso-talva som ligger och dammar i förrådet. Jag använder säljandet mest som en morot för att rensa ut sådant som kan kännas lite trist, eller svårt, att göra sig av med för att man betalade dyrt för det när det köptes in.
Som läget är just nu kommer jag fortsätta sälja det som går så länge jag tycker att det känns givande. När det inte känns lika roligt längre tänker jag återgå till att skänka det som ännu kan komma någon till användning.

Brukar du sälja det du rensar ut?

söndag 6 september 2015

Den energikrävande inredningshetsen

Det fanns en tid när jag följde inredningsbloggar och intresserade mig för stilleben, gardiner och fan och hans moster. Jag föreställde mig att jag skulle driva en inredningsblogg dit surfarna vallfärdade och klappade händerna över mina inspirerande projekt och fantastiska smak. Det dröjde inte länge innan jag insåg hur otroligt krävande och tråkjobbigt det var att hitta på nåt att skriva om. Det skulle ju dessutom visas bilder på allt fantastiskt man hittade på med hemmet. Jag ägde (och äger fortfarande) ingen flashig kamera som kunde förvandla mig till proffsfotograf. Inte ägde jag heller något boende som skulle renoveras och omhändertas. Jag kunde alltså inte ha någon följetång om renovering, anläggning av swimmingpool eller byte av upphängningssystem i klädkammaren. Jag köpte nya, onödiga inredningsprylar som jag inte hade någonstans att göra av, och inte ett dugg lyckligare blev jag för det. Jag kommenterade andra bloggares fina hem och deras loppisfynd. Själv avskydde jag i hemlighet att gå på loppis, men det kunde jag ju inte erkänna. En modern inredningsexpert måste ju matcha nytt med gammalt man kommit över för en guldpeng på någon dammig bakluckeloppis.
Som du kanske förstår blev jag aldrig någon storbloggare och trendsättare. Och vet du vad? Det gör inget. Någonstans på vägen tröttnade jag och slutade gå in på bloggarna jag följde. Jag slutade vilja ha saker de hade, och jag kände ett skönt lugn lägga sig. Jag kände mig lite som i tonåren när jag trotsigt vägrade testa rökning av principen att alla andra tjuvrökte och jag minsann inte skulle göra det. (Än idag, snart 31 år gammal, har jag aldrig testat att röka, något jag är smått mallig över.) Nu tömde jag blogglistorna och började göra mig av med prylarna jag ändå inte fick någon glädje av eftersom det inte fanns någon plats för dem. 
Vart vill jag komma med detta nu då? Jo, jag har insett hur lätt det är att svepas med av konsumtionshetsen och den ständiga strömmen av trender. Sedan jag slutade vilja ha saker har jag fyllts av en helt ny tillfredsställelse. Det kan liknas vid att under en tid ha haft lock för ena örat, något de flesta finner galet irriterande, men när det väl släpper fylls man av en sådan skön känsla.
Jag vill nog påstå att jag växt som människa och vaknat till väldigt mycket som konsument det senaste året. Från att ha följt pinsamt många inredningsbloggar (och ansett mig trendig) har jag gått till att istället sluka avsnitt efter avsnitt av radioprogrammet Plånboken. Tänk att privatekonomi kunde vara så intressant! (Och att jag var en sån stillsam kulturnisse som lyssnar på radio, det hade jag ju aldrig trott.) Att jag dock bytt bloggarna mot radioprogram och således ersatt en last med en annan får jag analysera vid ett senare tillfälle ... Jag har i alla fall strypt min materiella konsumtion avsevärt, helt klart ett kliv i rätt riktning. Man får ge sig själv beröm för det lilla man åstadkommit, om inte Rom byggdes på en dag, varför skulle min personliga utveckling göra det?

tisdag 1 september 2015

Månadens in och ut - augusti

För att hålla lite koll på in- och utflödet tänkte jag i slutet av månaden göra en lista över saker som lämnat hemmet och saker som kommit in. Har sett fenomenet på flera minimalistbloggar, och jag tycker att det är roligt att läsa andras listor. Jag följer därför samma exempel.

Jag har faktiskt en lista på papper över saker som rensats ut sedan jag och maken på allvar började rensa, vilket var i våras. Maken slutade fylla i listan efter första vändan till Erikshjälpen, då vi uppnått utmaningen vi antog med våra vänner om att göra oss av med 100 saker var på 100 dagar. Jag fyller fortfarande i min lista eftersom jag gillar listor.

Jag skulle vilja läsa mer och kommer därför även att redovisa månadens lästa böcker i Månadens in och ut-inlägget.

In:
1 tvättkorg
1 par flip-flops
4 hyllkonsoler
3 matlådor i glas
1 skärbräda i trä
1 par joggingskor
1 decilitermått i rostfritt
1 tvättpåse
1 vattenskål till katt
2 hyllplan
1 köksbord

Ut:
1 lampa
4 lampskärmar
12 dukar
4 par skor
1 tvättkorg
1 par flip-flops
1 äggseparerare
> 10 matlådor i plast
3 böcker
1 griffeltavla med kritor
6 presentpappersrullar
3 örngott
2 t-shirts
1 plåtskylt
1 vas
1 par örhängen
1 träningslinne
3 mönstersaxar
1 smyckeskrin
3 kjolar
1 skinnjacka
4 tarotkortlek
1 skärbräda i plast

Resultat: 17 saker in och 66 saker ut i augusti.

Kommentar:
Har sålt en hel del saker denna månad och dragit in en liten slant på grejer som inte används. Känns mycket bra. Hyllplanen plus konsolerna ska sättas upp på balkongen till katterna, så att de kan roa sig med att smyga på grannen och blicka ut över sina undersåtar.
Skäms nästan för att erkänna att jag varit i Ullared med min syster, systerdotter och mamma. Dagen var dock mest en pina och som ni ser på inlistan inhandlades utöver förbrukningsvaror inte mycket (endast vattenskål, decilitermått och tvättpåse).
Köksbordet hittade vi på Blocket. Vi har länge velat ha ett runt köksbord, men inte hittat något. Vi hade dessutom tänkt sälja det vi har först, innan ett nytt inhandlades. Nu blev det inte riktigt som vi tänkt, men vi fick ett så bra pris på bordet att vi slog till. Vi är jättenöjda med det "nya".
Jag känner mig nöjd med månadens resultat och flera grejer ligger ute till försäljning och väntar på att få nya hem.

Lästa böcker:
  • Gul utanpå av Patrik Lundberg, 2013.
Kommentar:
Det har inte blivit så mycket läsande denna månad, men jag klämde Lundbergs bok på en kväll. Jag gillar hans sätt att skriva, han har ett litet jävlaranamma som är få förunnat. Dessutom verkar han vara en härlig och humoristisk person. Helt klart läsvärd.


 Denna skylt åkte ut. Jag har ändå aldrig fattat vad som menas med vad som står. Helt klart ett gammalt dåligt köp.

Har du gamla pinsamma, konstiga köp att rensa ut?

måndag 31 augusti 2015

Storrensning på barndomsvinden

Jag har haft en vecka ledigt och tillbringade den i Värmland. Jag och min syster tog oss an mer rensande av vinden samt styrde upp övervåningen i mammas hus. Vi blev inte helt klara, att rensa över 25 års sparande av grejer från en familj på sex personer går inte på en vecka. Jag är dock nöjd med vår insats. Vi hann mycket och det är minsann ett jättekliv i rätt riktning. Uppfriskande nog var syrran ännu mer frikostig i kastandet av onödigheter än jag. När jag reste hem stod åtta säckar klara att köras till tippen, och då hade vi redan slängt minst lika många. Med allt vi sorterat (elavfall, tidningar osv) rensade vi säkerligen bort uppemot 20 säckar. I ett stort hus blir det tydligt hur "farligt" det är med mycket plats. Ju mer plats man har, desto mer grejer unnar man sig ofta att spara. Vi har  under rensandets gång hittat allt från gamla skolböcker från mellanstadiet till trasiga leksaker och urtvättade kläder. Än är en stor del av vinden orörd och källaren är även den välfylld i mammas hus, men nu vet man ju i alla fall att det finns att göra om man är där på besök och känner sig rastlös.

Känner du ibland att ditt rensande når utanför ditt eget hem?

torsdag 27 augusti 2015

Danshari

Det är intressant att se att det inte bara är vi i väst som intresserar oss för utrensning av hemmet, även i öst är fenomenet stort. Jag läste i en artikel av Michael Hoffman att i Japan finns uttrycket danshari. Danshari är ett ord sammansatt av 3 kanjitecken som vart och ett står för 'att avvisa' (dan), 'att kasta bort' (sha) och 'att skiljas från' (ri). Rent allmänt betyder uttrycket att rensa upp, men det finns psykologiska och religiösa dimensioner inbäddat i konceptet. Utöver att göra sig av med fysisk bråte och röra inkluderas även mentala diton.
Danshari kan ses som ett botemedel, eller åtminstone en typ av behandling, på vår tids största sjukdom: omåttlighet. I de rikare länderna målas överflödet upp som något att sträva efter, och det framställs som en rättighet. Andra länder vill hänga på i karusellen och miljön tar extrem skada. Den i Japan baserade miljöforskaren och skribenten Richard Evanoff, berättade i november 2010 för The Japan Times att det skulle krävas fem planeten jorden för att alla skulle kunna leva som de flesta amerikaner gör. Alla, och inte minst planeten, skulle med andra ord dra nytta av att konsumtionen hejdades.

Ordet danshari må vara nytt, men konceptet är det inte. De flesta japaner känner till grundtanken via wabi, som är en del av zen. Wabi är att nöja sig med det enkla.
Danshari är vad du gör det till, och ju mindre du tänker desto mer är det. Jag gillar konceptet och att det inkluderar så många aspekter. I grund och botten är buddhismens den gyllene medelvägen en bra måttstock. Och påminner inte den där medelvägen lite om vårt svenska "lagom är alltid bäst"?



Originalartikeln om danshari är från The Japan Times, 2011-02-27, och du hittar den här.

måndag 17 augusti 2015

Det ständiga sakletandet börjar så smått upphöra

Jag har alltid irriterats över att jag väldigt ofta tvingats leta efter saker. Saker verkade få liv och traska iväg för att sedan behöva sökas upp. Tyvärr tog det väldigt lång tid innan jag insåg att det antagligen hade att göra med att jag hade för mycket saker.
Sedan vi började rensa här hemma har jag upplevt att detta problem inte alls uppstår lika ofta längre. Det ä minst sagt frigörande och framförallt tidssparande. Jag försöker bestämma var saker ska höra hemma och upplysa maken om vad jag kommit fram till. Även om min man också är helt överens om att vi ska leva mer minimalistiskt har jag ett lite större ordningskrav än vad han har; jag vill inte att saker ska ligga framme och "drälla". I och med att antalet saker i lådor och skåp sjunker så blir det lättare att plocka undan. Saker som tidigare var hemlösa får möjlighet att höra hemma någonstans. 
Även om det ännu inte är på långa vägar så luftigt i lådorna som det skulle kunna vara är vi på god väg. Det är minst sagt en morot att öppna en låda och den är knappt halvfull.
Vi har faktiskt rensat så pass mycket att vi lyckats göra oss av med hela två förvaringsmöbler: en steghylla samt en sekretär. Det upplever i alla fall jag som ett rejält kliv framåt.

Hur trångt är det i dina lådor/skåp?

lördag 15 augusti 2015

Det gamla flickrummet

När jag flyttade hemifrån vid sexton års ålder tog jag med mig väldigt mycket grejer. Utöver alla husgeråd som släkten försett mig med under flera års födelsedagar följde mycket annat (onödigt) med. Den lilla ettan på 19 kvadrat blev snart full och jag förvarade Vår kokbok på hatthyllan.
Det har blivit ett par flyttar sedan dess, sju stycken för att vara exakt. Tyvärr har jag aldrig lyckats rensa sensationellt mycket inför någon av dessa. Lite, ja, men inte så mycket som jag kanske borde ha gjort. Bättre sent än aldrig kan man kanske tänka nu när rensandet kommit igång på allvar trots att jag och maken inte planerar att flytta på länge.

Hemma i mammas hus i Värmland står mitt rum komplett, nästan som jag lämnade det. Det är sällan jag sover i det ens när jag hälsar på nu för tiden. I rummet står min 105 cm säng fortfarande kvar, men i lillebrors gamla rum står numera storebrors dubbelsäng. Oftast blir det där jag och maken campar när vi hälsar på.
När vi var hemma senast drog jag och syster ner lite grejer från vinden som vi tillsammans med mamma gick igenom. Det mesta sorterades till släng (fråga inte varför vi skickat upp långkalsonger med världens största hål i grenen på vinden). Vi tog inte på oss projektet "rensa hela vinden" utan har bestämt att det måste delas upp; det är så mycket grejer där uppe att man kan bli mörkrädd för mindre. När vi lyckats gå igenom allt vi släpat ner kände jag att jag hade mer att ge. Jag tog en sopsäck och gav mig på lådorna i sekretären i mitt rum. Och samlingen av saker som stuvats in under sängen. När jag var färdig var det helt rensat under sängen och sekretären var nästan tom. Det finns fortfarande mycket att rensa bort. Jag målade även upp planer för ett annat rum.
Syrran blev väldigt peppad när jag berättade om planerna att fixa i ordning vårt gamla lekrum. Det finns ju två barnbarn som säkert kommer ha glädje av rummet, så att det städas ur lite kommer väl till pass. Ett extra plus blir såklart att städningen underlättas med mindre grejer.

Hur mycket av lagret av saker hos dina föräldrar har du en del i?

Den föråldrade CD-samlingen

Jag är ingen storlyssnare när det kommer till musik. I perioder kan jag lyssna en del, men mestadels består mitt musiklyssnande av digital lösning under löprundor eller långpromenader. 
När vi flyttade till vår nuvarande lägenhet bantade jag min CD-samling. Från att ha haft över en hel banankartong med CD-skivor (på vinden) bantade jag ner antalet till mindre än en pappkasse. Jag hade ingen CD-spelare så varför jag sparade skivorna kan jag inte svara på. De trycktes in i det nya förrådet och där låg de i två och ett halvt år. Orörda och oanvända. När vi förra året rensade i förrådet åkte samtliga skivor ut. Några skänktes till min mamma som fortfarande spelar CD-skivor i bilen, resten hamnade i skänkkartongen som lämnades till Erikshjälpen. Jag har lite svårt att förstå varför jag sparade så många i första utrensningen, jag har ju inte lyssnat på CD-skivor på över fem år. Jag har dock slutat anklaga mig själv för gamla beslut. Jag läser lite positiv psykologi och försöker lära mig fokusera på det positiva istället för det negativa. Jag fokuserar därför på att tycka att insatsen att mer än halvera samlingen första gången antagligen gjorde det enklare att rensa ut resten senare. Det är tillåtet att ta rensandet i individuell takt. Minimalism är ingen tävling utan handlar för mig mer om personlig utveckling. Processen kan ses som en typ av mognad. Ju mer man rensar, desto mer lär man sig att inse att man klarar sig utan väldigt mycket av det som ligger undanstoppat. Jag har ännu inte saknat något av det som rensats ut.

Har du någon CD-samling?

onsdag 12 augusti 2015

Bröllop och bröllopsdagar

I sommar firade jag och maken 2-årsdag. Vi gifte oss sommaren 2013 och såhär i efterhand måste jag säga att vårt bröllop var ganska minimalistiskt. Ingen av oss ville ha någon större tillställning (jag tyckte vi skulle gifta oss och berätta det efteråt, men det ville inte maken gå med på). Det slutade med en borgerlig vigsel med närmaste familjen närvarande. Närmaste familjen var 20 personer, inklusive oss själva (min familj är ganska stor). Man får bara ha med sig ett visst antal personer till stadshuset så vi skippade det och gifte oss på gräsmattan utanför vårt hyreshus så att alla kunde vara närvarande. Jag har alltid velat gifta mig i lila klänning så jag köpte en fin lila klänning som jag kunde använda igen, jag var dessutom barfota så några nya skor var det inte tal om. Min syster är florist och hon gjorde en underbart vacker bukett som var en del av hennes bröllopsgåva till oss.
Bröllopet var ingen dyr historia. Jag bakade själv en våningstårta och gjorde inbjudningarna och vi fick låna våra vänners lägenhet för att duka för våra gäster (vännerna var bortresta och hade nästan inga möbler). Vi kände att det viktiga var att alla kunde vara med och vi fick en fin dag. Vi hade specificerat att vi önskade oss ett bidrag till en kaffemaskin (för det var något vi verkligen ville ha), och därför blev det inte särskilt mycket presenter. Vi åkte inte heller på någon bröllopsresa. Vi hade förlovat oss i Rom samma vår så vi kände att vi var färrdigresta för den sommaren.

När vi nu i sommar firade 2-årsdagen gick vi ut och åt middag på vårt favoritställe med två vänner. Vi hade inte köpt några presenter eftersom vi inte ansåg att vi behövde något och vi samtidigt försöker kontrollera inflödet av nya saker i hemmet. Istället för presenter unnade vi oss den fantastiska middagen och en allmänt fin dag tillsammans.

Jag har fortfarande kvar klänningen. Målet var att jag skulle kunna använda klänningen igen. Jag beställde den och den var jättefin, men tyvärr inte så bekväm som jag hade hoppats. Den har därför inte använts igen så den kommer nog säljas inom inte alltför avlägsen framtid, den skulle vara fin som tärnklänning alternativt en knälång balklänning. Den är hur som helst alldeles för fin för att bara hänga i min garderob. 

Jag fördömer verkligen inte stora bröllop. Är det ens högsta dröm att ha ett stort bröllop så tycker jag att man ska ha det. Jag och maken kände bara att det inte var riktigt vi och vår bröllopsdag skulle vara vår dag och representera oss. Vi hade tänkt ha en större fest för vänner efteråt, men vi har skippat det eftersom vi tyckte att det innebar alldeles för mycket planerande. Vi gifte oss ju för vår skull och ingen annans.

Hur var/vill du ha din bröllopsdag?

måndag 10 augusti 2015

Det ångestfyllda förrådet

Vårt förråd har länge varit ett ångestmoment. I lägenheten vi bodde i innan fanns ett ganska stort förråd. Där hade vi lyckats trycka in nästan hela makens etta när vi blev sambor. Jag kan ju nämna att förrådet var långt ifrån tomt när sammanflyttningen skedde. Jag hade en etta på 40 kvadrat i vilken vi helt plötsligt skulle få plats med två ettor. Förrådet packades till brädden och det var inte mer med det. 
När det blev dags för oss att flytta till större kändes det inte som om vi var tvungna att göra oss av med så mycket, vi skulle ju få mer plats! Vi sålde av lite av möblerna som vi hade i förrådet och rensade lite smått inför flytten för vi visste att vårt nya förråd var betydligt mindre än det vi flyttade ifrån. Min lillebror som var en del av bärhjälpen lovade att han aldrig skulle hjälpa oss flytta igen. "Guuud, vad grejer dom hade!", sa han när han beskrev flytten för mamma efteråt.
Så här i efterhand kan jag känna att jag aldrig mer vill känna att det är synd om flytthjälpen om vi ska flytta igen. Nu har vi inga planer på att flytta på ett bra tag, men det förhindrar ju inte att man ser på rensandet med flyttglasögon.
Åter till vårt nuvarande förråd: Det var väldigt fullt och väldigt oorganiserat. Men inte längre. Det är ett tag sedan vi tog tag i det och sedan dess har lite fler grejer rensats ut. Vi har (som tur är?) ett väldigt litet förråd med tanke på att vi bor i en trea. Förrådet är drygt två kvadratmeter. Vi har lyckats trycka in en billy-bokhylla som vi förvarar en del saker i och allt är omsorgsfullt instuvat. Det finns fortfarande plats (som vi hoppas att vi inte kommer att fylla). Mest av allt upplever jag ett lugn över att det inte längre är så otroligt fullt där nere, och jag känner inte alls samma ångest över att behöva gå ner till förrådet. Drömmen hade ju varit att ha ett nästan helt tomt förråd, förutom på resväskor, gästmadrasser och varsin nostalgilåda.

Hur fullt är ditt förråd?

lördag 8 augusti 2015

Alla dessa kläder

Jag har förstått att många har svårt att göra sig av med kläder. Jag är själv inget undantag. Jag har rensat en hel del genom åren, även innan jag påbörjade min minimalistiska resa. I senaste flytten skänkte jag en hel säck kläder som stått på vinden väldigt länge. För att inte få för mig att jag kanske ville spara något skänkte jag den utan att gå igenom innehållet. Det kändes enklast så. 

De senaste åren har jag inte köpt särskilt mycket kläder. För över fyra år sedan insåg jag att jag hade väldigt mycket kläder som passade och som var fullt funktionsdugliga. Sedan dess har inte många plagg inhandlats. Några, ja, men inte många.

Det finns några saker som kan vara hjälpsamma när man ska rensa bland kläderna och skapa den där minimalistiska garderoben där man slipper gräva med ljus och lykta för att hitta det man vill ha.

Stil:
När det kommer till kläder så kan det underlätta rensandet att veta vad man har för stil. Försök komma fram till vad du gillar att bära och vad du känner dig bekväm i. Själv har jag rensat ut nästan alla kläder som inte är svarta eftersom jag inte tycker om att bära färgglada kläder. Tidigare inköp av  plagg "i någon rolig färg" har endast resulterat i kläder som aldrig använts.

Acceptans:
Det kan vara lättare sagt än gjort, men att acceptera att man blir äldre och växer ur kläder är ett stort steg i rätt riktning. Även om kläderna passar kan det vara så att du inte kommer att sätta på dig dem ändå eftersom du mentalt växt ur dem. Att man förändras med tiden är sunt och därför ska du inte ha dåligt samvete för att den där kjolen du använde så mycket när du var 27 har hängt oanvänd i två år. Acceptera att plagget gav dig mycket när det begav sig och gå vidare, säkerligen har du ett annat favoritplagg nu. Är ditt gamla älsklingsplagg i gott skick så skänk det vidare, någon annan kanske kan få samma glädje av det som du haft.

Funktion:
När man bantar ner sin garderob är det bra att tänka på vad man faktiskt använder för kläder och när. Går man ofta hemma i mysbyxor och hellre tillbingar helgen i hemmet än ute på galej, ja då kanske det kan vara okej att äga två par mysbyxor och en finklänning. Tvättar du varannan vecka så kanske det inte är möjligt att bara ha 7 par strumpor.

Antal:
Snöa inte in för mycket på antal. Bara för att andra minimalister har 10 plagg i sin garderob måste inte du ha det. Har du svårt att rensa ut i garderoben så låt det ske stegvis och känn efter hur mycket kläder som är ditt lagom-antal. 

Du är inte världens mittpunkt:
Såvida du inte är megakändis och har en hel drös paparazzifotografer i hasorna större delen av dygnets timmar är det ingen som kommer komma ihåg att du haft samma outfit till de senaste tre tillställningarna du varit på. Så länge du är hel och ren kommer ingen att anmärka på att du inte ständigt dyker upp i nya kläder. Om någon mot all förmodan skulle döma dig endast utifrån dina kläder är det knappast personer du vill umgås med ändå, eller?

Ett annat tips om du har svårt att skiljas från något som du vet med dig att du inte kommer använda igen, är att bestämma en tidsram. Sätt en tidsgräns, t.ex. en månad, och lägg upp plagget till försäljning (på Tradera eller dylikt) och om det inte blivit sålt inom denna tidsgräns skänker du det till secondhand.

Det finns en fälla man ska akta sig för att trilla ner i när man rensar garderoben. Den där tröjan du slitit ut så totalt att du inte längre kan visa dig i den utanför hemmet. Ja, den med hål och fläckar som inte går bort. Nej, den är inte okej att spara som "mysplagg att ha hemma". Det är lätt hänt att man undviker svårigheten att göra sig av med ett plagg genom att säga att "den här kan jag ha som myströja när jag är hemma". Har du redan tre andra mysiga tröjor som du brukar ha hemma så varför spara sådant som redan tjänat ut sitt syfte? Naturligtvis förtjänar du att ha bekväma kläder, men du förtjänar också att ha kläder som du kan känna dig fin i, även om det är myskläder som du bara ska lunka runt hemma i.

Vad är ditt bästa tips för att underlätta rensandet av garderoben?

fredag 7 augusti 2015

Den bortglömda, men ack så sköna, hemestern

Jag har sett att många förknippar minimalism med att resa mycket. Många prioriterar det och anser att ägandet av mindre saker ger mer frihet och mer resemöjligheter. Tycker man att det passar en så säger jag bara "Go for it!". Själv är jag inte så mycket för att resa. Både jag och maken kom till insikt för något år sedan att vi gärna vill vara sådana som tycker om att resa, men det är vi inte. På ett sätt var det en lättnad att komma till insikt om detta. Vi tycker att det är stressigt att resa och båda föredrar att vara hemma framför att dra iväg någonstans på semestern. Jag kan tycka att resa i Sverige (svemester) är lagom, vilket vi dock inte gör särskilt ofta. Vi har ju båda våra familjer i andra landskap så lite åkande blir det ju ofta på semestern och det tycker vi räcker gott och väl.

Jag är med andra ord starkt för begreppen "hemester" (semestra hemma) och "svemester" (semestra i Sverige).

I år har vi förutom resan till bådas respektive familjer bara varit hemma. Jag har inte haft någon riktig semester än i och för sig, men ändå. Ingen av oss tycker att det är roligt att åka på badsemester och ligga på stranden. Om vi reser, reser vi hellre till en större stad. När vi väl reser planerar vi inte vad vi ska göra varje dag på resan, vi vill inte rusa runt och sedan vara helt slut när vi kommer hem. Vi brukar unna oss sovmorgon och tröttnar vi på att turista efter mindre än halva dagen så gör det ingenting. Man får faktiskt göra vad man vill med sin semester. Vill man ligga hemma och inte göra någonting så ska man inte ha dåligt samvete för det. Semestern är ju till för att vila.
När jag jobbade på mitt tidigare jobb oroade sig alla alltid över att få dåligt väder på sin semester. Jag var känd för att alltid pricka in de regnigaste veckorna och ingen ville ha semester samtidigt som jag. Det störde mig aldrig om det regnade större delen av min semester. Regnar det och det är sommar behöver man inte ha dåligt samvete för att man ligger inne och tar det lugnt. Vi är ju uppfostrade i Svergie med att "om det är soligt ska man vara ute". Därför upplever jag ibland en viss press att komma ut och göra saker när solen skiner. Det har till större delen släppt numera. Jag bestämmer själv över min tid och vad jag vill lägga den på. Idag, denna sköna fredag, känner jag en extrem städlust. Jag har redan hunnit skura i sovrummet och jag tror bestämt att badrummet står på tur.

tisdag 4 augusti 2015

Sommarupdate

Jag har avregistrerat mig på praktiskt taget vartenda nyhetsbrev jag tidigare varit uppskriven på. Det är väldigt skönt att inte få en massa mejl som jag ändå inte läser.
I helgen har jag lyckats rensa ut fem par skor, plus att jag har bestämt att ännu ett särskilt par ska bort. Tänkte testa om det kanske går att sälja nåt par av skorna. Jag har tidigare bantat bort 19 par skor. Tycker fortfarande att jag har för många men rensandet går framåt. Jag fattar inte hur jag kan ha så mycket skor! Och ändå äger jag inga riktiga vinterskor. Jag vet ett par jag ska göra mig av med när jag väl införskaffar sådana. Tänkte satsa på vegankängor, och de måste vara svarta.

Jag har gått från vegetarian till vegan. Efter att ha läst en artikel om hönor och äggindustrin känner jag inte längre att jag vill stödja någon form av sådan industri. Övergången har gått hur enkelt som helst. Vi fick en prenumeration på Vego, världens bästa tidning (den enda vi har), i 30 årspresent förra året. Den läser jag pärm till pärm som en bibel. Jag är väldigt imponerad av Mattias Kristiansson, han gör asgoda recept och fotar flera av dem till tidningen. Så himla inspirerande och duktig.

En dag för ett tag sedan insåg jag att jag aldrig kommer ha någon inredningsblogg. Det var på ett sätt tråkigt, men samtidigt skönt. Jag ville ha det för länge sedan, men tyckte aldrig att jag hade något att skriva om. Dessutom fanns ingen plats för nya inredningsdetaljer och dylikt. Det är så mycket köphets vad gäller allting. Jag har tröttnat på allt vad shopping heter. Jag avskyr att gå på stan och att springa i butiker. Jag har aldrig ens tyckt att loppis är särskilt roligt. Det känns väldigt skönt att ha kommit underfund med vad jag gillar och inte.

Min man och jag är överens om att vi vill leva lite enklare, lite mer minimalistiskt. Inte så att vi kommer att äga 100 saker var eller något sådant. Vi gillar vårt hem med gitarrer på väggarna och mer än en gaffel var. Dock har vi insett att vi har lite mer saker än vad vi behöver och bestämde i våras att börja göra oss av med överflödet. Sakta men säkert går det framåt. Jag upplever det alltid som en stor seger när det blir plats i en förvaringslåda eller den rent av blir tom. En förvaringslåda har till och med följt med i ett lass till Erikshjälpen.


Fyra par skor som ska flytta.

onsdag 3 juni 2015

Mer plats och färre grejer

Det råder fortfarande en hel del rensande här hemma. Det känns väldigt skönt och inte minst luftigt.
Har kastat gammal kosmetika, och mitt extra penselset som jag köpte för att använda under privatkurser har lovats bort till syster. Jag har ingen användning för ett extra set sminkpenslar när jag bara sminkar mig själv (hellre än ofta). 

Senast jag besökte Värmland hade jag med mig en hel kasse med sängkläder. Mammas uppsättningar var så slitna och hon hade nästan inga örngott kvar. Hon fick ta över våra udda set som det faktiskt inte var något fel på. Vi hade helt enkelt bara för många.
Igår tvättade jag våra täcken. Idag är det kuddarnas tur. Även sängkappan får sig en omgång och jag har vädrat och dammsugit i sovrummet.

Senare idag kommer farligt avfall-bilen och dit blir det en liten sväng med lite grejer.

lördag 21 mars 2015

Utrensning

Här råder utrensning. Det började med att jag bläddrade i Karen Kingstons Rensa i röran med feng shui som jag hittade i bokhyllan. Jag började lite smått och kastade och rensade. Sedan nämnde jag det under en spelkväll med Settlers med några vänner. Vi bestämde att vi (varje part i båda paren) skulle göra sig av med 100 saker på 100 dagar. Jag gjorde naturligtvis listor i word och rensade ut 80 saker på 2 dagar.


Dag 2. Salem kontrollerar så inga leksaker följt med av bara farten.

Maken har flera gånger den här veckan kallat mig manisk kan jag ju tillägga. Han har också rensat och idag lastade vi bilen till brädden och åkte en vända till Erikshjälpen med ca 300 saker. 
Vi har inte tagit tag i förrådet än. Förrådet har länge gett mig ångest vid blotta tanken. Det är ganska litet och därför väldigt, väldigt fullt. Nu ser jag fram emot att rensa det. 
Det känns så otroligt skönt att det har blivit lite plats i våra två klädkammare (som inte är så stora). Man har så otroligt mycket saker, utan att man tänker på det. Det kommer fortsätta att rensas här efter den här kickstarten.

Katterna hjälper till när de inte ligger och sover.


Kommer du att vårrensa?